Something wicked this way comes

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek 
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Vad bjuder jag på för mat? 
Dag 05 – Vad är kärlek? 
Dag 06 – Om det här vore min sista dag
Dag 07 – Vänner
Dag 08 – Favoritsaker
Dag 09 – Min tro eller livsfilosofi
Dag 10 – Bloggfavoriter
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – 10 saker du inte vet om mig
Dag 13 – En vanlig dag hemma hos mig
Dag 14 – Dåliga vanor och laster
Dag 15 – Mina drömmar 
Dag 16 – Första kyssen
Dag 17 – Barndomsminne
Dag 18 – Ett pinsamt ögonblick
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Mina förebilder
Dag 21 – Mina dåliga sidor
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Mitt hem
Dag 24 – Det här får mig att gråta 
Dag 25 – Det här är jag bra på 
Dag 26 – Mina rädslor 
Dag 27 – Min favoritplats 
Dag 28 – Saker jag saknar
Dag 29 – Det här ska jag bli när jag blir stor
Dag 30 – 10 dödssynder

Då kör vi på dag 1, med andra ord! Vi får väl se hur långt jag hinner, innan jag tröttnar...
Dag 1 - Presentera mig själv.


Gammal snowboardbild från -07

Jag brukar tycka att jag är en rätt så tråkig och vardaglig människa. Jag har egentligen ingenting som gör att folk stannar upp och funderar över vem den där trevliga människan var. Eller ja, mitt röda hår räknas knappt! Även fast det brukar få folk att titta på mig en extra gång.
Jag ser mig själv som en vanlig medelsvensson, helt enkelt. Det är först på senare tid som jag börjat fatta att jag har en annorlunda bild av mig själv än vad andra har. Evelinas bild av mig är en bild som jag älskar, men inte förstår. 

Jag gillar att skriva, och gör det gärna och ofta. Nuförtiden har det blivit mer sällan, då inspirationen är bortbusad; men det gör inget, jag hittar den snart igen. Jag vann en novelltävling förra året och det gjorde mig stolt som attan. Lite bekräftelse vill vi alla ha, eller hur?
Att läsa är nog mitt absoluta favorit-tidsfördriv, om vi inte räknar att äta och sova och ha sex som sådana, förstås. Jag älskar känslan av att få böcker i present; jag älskar hur de luktar, och hur bladen känns mot fingrarna. Jag älskar själva känslan i att ha en bok som bara är min egen.
Vintern är den bästa årstiden, jag älskar kylan och snön och mörkret. Och glittret, och norrskenet och stjärnorna och känslan av att det är hemma. Jag är som lyckligast på vintern, även om hösten gör mig så känslosam att jag får ont i hjärtat av all glädje. Sommaren tycker jag inte lika bra om, även om jag inte ogillar den. Jag har bara svårt för värme, helt enkelt. Även om själva idén om en varm sommarkväll ute vid en strand med en eld, musik och massa fina vänner är en väldigt fin tanke. 

Albin aka Loverboy är min själsfrände. Nåväl, en av dem iallafall. Jag har åtminstone fyra, och kom nu inte och säg att man inte kan ha fler än en, för det vet jag mycket väl att man kan. 
Jag har varit kär i honom ända sen Hannas födelsedagsfest i september 2006, och jag tror jag bestämde mig redan då för att det var han jag skulle dela mitt liv med. 4 år och 4 månader har vi varit tillsammans, och det känns lite lustigt, fast samtidigt är det så det ska vara. Han är min bästa vän, och den enda jag kan tänka mig ett liv tillsammans med. Legolas och Peter Pan räknas inte, även om de också skulle funka väldigt bra de också. 
Han är så härligt busig min Albin; jag behöver någon som håller igång min busiga sida, och som inte låter mig bli tråkig.

Jag har åkt snowboard sen jag var nio år gammal, och det är bland det roligaste som finns. Frihetskänslan som jag upplever när jag står på en snowboard, har jag aldrig upplevt någon annanstans. Musik är min drog, och det skiftar lite från dag till dag var jag lyssnar på. Band som alltid finns i alla mina spellistor är dock Flogging Molly, eftersom de är så gudförbenat bra. 
I dagsläget är det väldigt mycket punk som gäller; Rancid, Asta kask, KSMB, Anti-flag. Dropkick Murphys förekommer också väldigt frekvent, Volbeat, Reel big fish och Backyard Babies likaså.

Sådär! Det där var väl en hyffsad presentation av mig, eller hur? Det får duga, faktiskt!