Something wicked this way comes

Idag saknar jag mina fina vänner; de är utspridda över hela planeten känns det som och det är lite jobbigt. För att komma iväg från dessa otroligt destruktiva tankar så syr vi en ny klänning (så hiskeligt fin så ni anar inte!) och bakar lite äppelbröd. Eftersom Mami och Papi kommer till helgen har jag tagit ledigt idag för att kunna städa. Ja, ni hör ju hur det går med den saken. Heh.
Snart ska jag dessutom sätta igång med alla julklappar, måste bara gå och handla först! Det behövs ingredienser, kan jag lova.

Jag kanske ska ta och sy dit dragkedjan på den andra klänningen kanske? Och klippa bort kragen? Jo, det ska jag göra senare. När brödet jäser.

Åh, vad jag saknar mina fina vänner! Ni känns så fasligt långt borta, allihopa, trots att ni egentligen inte är det. Och kan jag inte ens trösta mig med att det är snö! Skam och vanära!
Men nästa vinter. Nästa vinter...

Kissekatterna ligger och sover så fint på överkastet och jag ska nog dricka min tredje kopp té för dagen. Vad tror vi om det?
En bra idé, tycker jag, m-hm. 
På tisdag är det dessutom första november och då är det minsann fritt fram för allehanda julpyssel så det är vad jag tänkt ägna mig åt de kommande två månaderna. Om ni undrar vart jag tagit vägen, menar jag!

Puss!