☂ Bildbomb och längtan
Idag längtar jag som en tossig toker till Skottlandresan jag och Erika planerat i höst.
F a n - f r e a k i n g - t a s t i c !
F a n - f r e a k i n g - t a s t i c !
Snart ses vi igen ☂
Scotland, day one!
Eftersom jag ärligt talat inte har något vettigare att säga, är det väl på tiden att jag bjuder på lite skottlandbilder? Jo, det var väl det jag trodde!
Följande bildbomb är från första dagen av fyra, och trots att både jag och albin kände oss hiskeligt äckliga så passade vi på att stråla ihop med Marta och Hanna för lite trevligheter innan vi begav oss tillbaka till hotellet.
Följande bildbomb är från första dagen av fyra, och trots att både jag och albin kände oss hiskeligt äckliga så passade vi på att stråla ihop med Marta och Hanna för lite trevligheter innan vi begav oss tillbaka till hotellet.
Püss!
På flygplanet! Har jag nämnt att jag aldrig flugit förut? Eller jo, men då var jag typ inte ens ett år gammal så det räknas ju knappt. Anyway, det var lite skrämmande, men herrejistanes vad det pirrade i magen! Albin å andra sidan, han var världsvan, som ni ser. Han ser inte alls ut att ha spärrat upp ögonen i ren och skär skräck. Nej. Nej...
På flygplanet! Har jag nämnt att jag aldrig flugit förut? Eller jo, men då var jag typ inte ens ett år gammal så det räknas ju knappt. Anyway, det var lite skrämmande, men herrejistanes vad det pirrade i magen! Albin å andra sidan, han var världsvan, som ni ser. Han ser inte alls ut att ha spärrat upp ögonen i ren och skär skräck. Nej. Nej...
Första bilden på mig i Skottland. Visst ser jag härligt sliten och disträ ut? <3
Jag hade utan tvekan kunnat bo här.
Såhär såg det ut påväg till Royal Mile från vårt hotell, är det inte mysigt? Gatan heter för övrigt Johnston Terrace, som Loverboy just var vänlig nog att påpeka! Tack och lov att någon av oss har koll på gatorna. Jag kan berätta att jag var alldeles lost.
Alldeles underbart, är det inte? Det går knappt beskriva så hemma jag kände mig där. Lite läskigt, faktiskt.
Jag har egentligen inget mer att säga om den här bilden annat än att den är tagen i en underbar stad.
Vi strålade samman med Marta och Hanna på Royal Oak för lite mys. Jag bjuder på den här bilden; Jag brukar inte se så där konstig och fjortisaktig ut! Det kan nog ha varit något att göra med att jag en halv sekund efter den här bilden är tagen brister ut i världens tokskratt, men ändå. Som sagt; vi bjuder på den! Vad är vitsen med att ha en blogg om man inte kan visa sina fulare bilder? Precis. Även om jag knappt kan titta på den! Marta å andra sidan ser ju toksnyggig ut, som alltid. Nåväl, jag har iallafall fint nagellack på mig, eller hur? <3
Loverboy var nöjd och glad (kan man vara annat, säg) trots att han mått illa mest hela vägen och hade en svag antydan till feber här.
Hanna var också nöjd och glad! Den ena av de här två cidrarna(heter det så? Ô_ó) var egentligen till Marta. Jag smakade en, och de smakade ve och fan! Fast det gick ned ändå, av någon underlig anledning. Trots det så slutade med att Hanna drack upp båda två. Fast om vi ska vara rättvisa så var säkert mer än halva ena uppdrucken av Marta.
Efter detta gick vi tillbaka till hotellet och sov bättre än jag gjort på länge. Bra dag, i must tell you!
Såhär såg det ut påväg till Royal Mile från vårt hotell, är det inte mysigt? Gatan heter för övrigt Johnston Terrace, som Loverboy just var vänlig nog att påpeka! Tack och lov att någon av oss har koll på gatorna. Jag kan berätta att jag var alldeles lost.
Alldeles underbart, är det inte? Det går knappt beskriva så hemma jag kände mig där. Lite läskigt, faktiskt.
Jag har egentligen inget mer att säga om den här bilden annat än att den är tagen i en underbar stad.
Vi strålade samman med Marta och Hanna på Royal Oak för lite mys. Jag bjuder på den här bilden; Jag brukar inte se så där konstig och fjortisaktig ut! Det kan nog ha varit något att göra med att jag en halv sekund efter den här bilden är tagen brister ut i världens tokskratt, men ändå. Som sagt; vi bjuder på den! Vad är vitsen med att ha en blogg om man inte kan visa sina fulare bilder? Precis. Även om jag knappt kan titta på den! Marta å andra sidan ser ju toksnyggig ut, som alltid. Nåväl, jag har iallafall fint nagellack på mig, eller hur? <3
Loverboy var nöjd och glad (kan man vara annat, säg) trots att han mått illa mest hela vägen och hade en svag antydan till feber här.
Hanna var också nöjd och glad! Den ena av de här två cidrarna(heter det så? Ô_ó) var egentligen till Marta. Jag smakade en, och de smakade ve och fan! Fast det gick ned ändå, av någon underlig anledning. Trots det så slutade med att Hanna drack upp båda två. Fast om vi ska vara rättvisa så var säkert mer än halva ena uppdrucken av Marta.
Efter detta gick vi tillbaka till hotellet och sov bättre än jag gjort på länge. Bra dag, i must tell you!
Words, Words, Words
Snart ska jag och Loverboy bege oss ut i vildmarken! Eller så inte, men man kan ju alltid låtsas, eller hur? Egentligen ska vi bara ut på secondhand-runda, men det låter inte alls lika farligt.
Under tiden som vi är borta kan ni njuta av den här karismatiske mannen! Det gjorde jag, iallafall.
Under tiden som vi är borta kan ni njuta av den här karismatiske mannen! Det gjorde jag, iallafall.
♫
Jag bjuder på lite bilder nu, som jag lovade! Snart ska vi busa ner till lägenheten under och äta muffins hos John (Akta behändigt att bo granne med en muffinsbakande kompis!), men först kanske jag ska ta på mig byxor...
Här kommer tre bilder som vi börjar hela återblicks-kavalkaden med!
Här kommer tre bilder som vi börjar hela återblicks-kavalkaden med!
Den här otroligt lustiga och charmerande mannen hade show utanför kyrkan på Royal Mile; jag kan ärligt talat säga att det var det mest underhållande jag sett på hela resan. (Om man bortser från incidenten på bussen hem igår. Jag räckte fram min hand till Loverboy för att jag helt enkelt ville hålla i hans hand. Tror ni han fattar vinken? Nej. Han tittar frågande på mig och räcker sig sedan efter förpackningen med mariekex, varpå jag skakar på huvudet. Tror ni han fattar då? Nej. Han tar ut fem kakor ur förpackningen och ger dom till mig med ett nöjt leende. Vid det här laget har jag börjat skratta som om det inte fanns någon morgondag och det slutar med att jag måste förklara för honom att jag helt enkelt ville hålla honom i handen. Välja mat framför sin man? Vem? Jag? Nejdå, inte får ni väl den känslan? <3
Är han inte den snyggaste skurken i världshistorien, min Loverboy?
Mitt framtida hem. Visst är det fint? Ser ni mig nere i hörnet?
And i'm back!
Jag är tillbaka i civilisationen! Eller, det har jag ju alltid varit mer eller mindre, men vem orkar tänka på att skriva blogginlägg när man har snygga män i kilt att titta på? Nej, precis, det var väl det jag trodde.
Att åka från Edinburgh är nog det tokigaste jag gjort på länge, för jag kände mig så hemma där. Det var som att komma hem, på ett konstigt vis. Jag som alltid tänkt mig själv som en Arjeplogsmänniska, men jag har börjat tänka om, måste jag erkänna. Vi får se hur det blir senare.
Jag och Erika har redan börjat planera vår resa dit senare; vi tänkte göra en 'Marta&Hanna' och försöka skaffa jobb ett tag. Men vem vet, vi kanske busar ner till Galway istället. Det är inte en omöjlighet.
Bara för att jag känner mig på så bra humör idag, lovers, så bjuder jag på en bild!
Det här är när jag och Syster nummer ett demonstrerar en julklapp vi gett till syster nummer två. Julen -09 <3
Hela den här resan kan sammanfattas med ett enda ord; Wonderfül! Det har varit så ostfralligt busigt mysigt att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva! Jag har så jävla (ursäkta) mycket energi, så mycket jag måste göra; berätta; skriva om, att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. Det finns så mycket jag vill visa från resan att jag helt ärligt inte vet vart jag ska börja.
Jag tror jag tar det lite pö om pö, och visar er höjdpunkterna i separata inlägg. Det skulle ni gilla, va, knäppisar? <3
Jag tror jag tar det lite pö om pö, och visar er höjdpunkterna i separata inlägg. Det skulle ni gilla, va, knäppisar? <3
Att åka från Edinburgh är nog det tokigaste jag gjort på länge, för jag kände mig så hemma där. Det var som att komma hem, på ett konstigt vis. Jag som alltid tänkt mig själv som en Arjeplogsmänniska, men jag har börjat tänka om, måste jag erkänna. Vi får se hur det blir senare.
Jag och Erika har redan börjat planera vår resa dit senare; vi tänkte göra en 'Marta&Hanna' och försöka skaffa jobb ett tag. Men vem vet, vi kanske busar ner till Galway istället. Det är inte en omöjlighet.
Bara för att jag känner mig på så bra humör idag, lovers, så bjuder jag på en bild!
Det här är när jag och Syster nummer ett demonstrerar en julklapp vi gett till syster nummer två. Julen -09 <3
Scotland, baby!
Snart bär det av! GAH! Jag är så förväntansfull att det nästan slår mig till golvet varje gång jag inser vars jag egentligen är påväg!
Jag kan nog ärligt säga att innan vi ens har kommit iväg kommer jag ha drivit både mig själv och Loverboy till vansinne! Aint it lovely? Indeed, i think it is!
Jag kan nog ärligt säga att innan vi ens har kommit iväg kommer jag ha drivit både mig själv och Loverboy till vansinne! Aint it lovely? Indeed, i think it is!
Numera är allt packat och klart, förutom datorn. Family Guy tankas inför bussresan, och chips skall inhandlas.
Jag måste få utlopp för mina känslor en stund, så ni kan bara förbise vad som kommer härnäst, mmkay?
Fittesatan anarkikommando!, helvete!, Helsikes Fanskap! Smådjävlar, Lucifer och satans skurkdemon!
Jag måste få utlopp för mina känslor en stund, så ni kan bara förbise vad som kommer härnäst, mmkay?
Fittesatan anarkikommando!, helvete!, Helsikes Fanskap! Smådjävlar, Lucifer och satans skurkdemon!
Sådär, det där var nog alla svordomar som florerar hemma hos mig just nu. Nu känns det bättre, all resfeber har lagt sig och jag skall inta en ytterst näringsrik middag!
(Alla onda saker - Jo, resfeber är något ont! Det gör att jag inte kan ta tag i saker, hur trevligt det än må vara<3- kan botas med lite kraftord!)
(Alla onda saker - Jo, resfeber är något ont! Det gör att jag inte kan ta tag i saker, hur trevligt det än må vara<3- kan botas med lite kraftord!)
Sen, sådär som en parantes i allt detta svärande, kan jag berätta att jag återigen börjat spå, efter en sommar av modlöshet. Nu ska jag bara hitta mig en fin bok att skriva ner alla spådomar i också, så blir det kalasbra sen.
Ses i skottland, babes!
