☂ Ett hem


Det finns få saker som är så mysiga som att komma hem till en lägenhet och fundera över varför det är så tyst, och varför det inte kommer ett litet lurv och möter en i dörren, och sedan tassa in i sovrummet för att finna båda odjuren sovandes ihoprullade på sängen. Det är hemtrevnad på hög nivå vågar jag påstå.


Sen kommer en sambo och lägger sig, och då blir det genast ännu trevligare.

Sen kanske de båda odjuren börjar bråkas - när de varit söta för länge måste de ju väga upp sötheten med lite hederligt bråk.


Och sen vet man inte var den ena börjar och den andra slutar, och det är så känns lite som att det är så det ska vara. Säg hej till världens bästa flanellakan förresten, jag fick det i julklapp av min bästa mamma och det gör att jag sover som ett litet barn om nätterna. Alldeles underbart älskvärt.

Precis som min mamma brukar säga;
ett hem utan en katt är inget hem.
(Sicken tur att vi för tillfället har två. Katter, förstås, inte hem.)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0